Folkminnen

Uppteckning nummer Lmv-T987

pil Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: "Tjuv-Bjata"

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Hustru Anna Jonsson  År: 1917

Socken/stad: Vilhelmina  By/kvarter: Klimpen

Det var för i tiden, i min ungdom, mycket tal om en trollkäring nere i landet nånstans, som de kallade "Tjuv-Bjata", för hon for och stal så mycket. Men nog var det väl slut på henne före mina dagar. Det är då bara som en saga. Men nog hade hon väl gjort många lideligheter, ty till slut kom kon fast och blev avrättad. Det talas om, att hon stal småbarn och mördade dem och tog ur dem ögon och hjärta och skar av dem fingrarna. Ögonen hade hon att lysa sig med i mörker, med fingrarna öppnade hon alla lås, som hon ville, och med tillhjälp av barnens hjärtan bevakte hon människorna att göra allt, vad hon ville. Då de fick henne fast, hade hon redan dödat tre barn, men hon hade sagt, att om hon har hunnit få tag på nio stycken barn, så skulle de inte ha kunnat gripa henne.

Då hon fördes fram till stopstocken, hade hon ögonen förbunda, men hon bad dem ta bort bindeln så pass, att hon än en gång skulle få se dagsljuset. De gjorde så. Framför henne låg ett stort berg, som var beväxt med den präktigaste granskog. Hela den skogen torkade, och det lär icke sedan dess ha kunnat växa en endaste grön nål där, utan berget ser än i dag ut som en bränna, men om detta är sanning eller inte, vet jag ej. Jag berättar bara som jag hört.

Då skarprättaren lyftade bilan för att hugga till, blev han rådvill, ty han såg två huvuden ligga på stopstocken. Hon höll i med sina stygga konster ända till det sista. - Då hade skarprättaren strukit bilan under sin vänstra fat ett tag, och så sa han: "I Guds namn tar jag detta , också så högg han, och det gick bra. - Hennes kropp lades så på stegel och huvudet sattes upp på en stubbe. Den platsen kallas än i dag "Bjatabacken". Många, många år låg dödskallen där på stubben. Så kom där en gång en karl och körde förbi. Då han blev varse skallen, tänkte han för sig själv: "Inte kan väl en sådan där stygg människa bli salig." Då kunde hästen blivit fasttagen för honom av något osynligt, och så stämde det upp en psalm, men nu minnes jag inte, vilken det var, men det var då en nådepsalm, så hon hade väl ändå blivit frälst, fast det kan synas otroligt för oss. Då psalmen var slut fick han köra vidare.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:V_1916-1917. Uppteckningsnr: 987


Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


SJÖBOD

Militärt

ARKEOLOGI GRAVHÖG GRAVANLÄGGNING

Skåp

Vapensköld

Mössa